Världen går under i jul

I jul kommer världen att gå under. Troligtvis. Om vi inte lyckas stoppa det. Min och sambo magnificas julklapp till oss själv är brädspelet Arkham Horror, som bygger på H.P. Lovecrafts skräcknoveller från 20- och 30-talet. Jag är, passande nog, ruggigt förtjust i Lovecraft, så just nu tittar jag, även det passande nog, likt ett barn på julafton på spelets kartong och väntar på att få sätta tänderna i det. Och förhoppningsvis rädda världens från dess undergång. För det är just det som spelet handlar om; att rädda världen från en uråldrig slumrande fasa, som hotar att sluka allt och alla. Under resans gång stöter spelets hjältar på diverse obeskrivliga otäckheter, och om de inte stryker med på grund av fysiskt våld så riskerar de att bli galna. Precis som det ska vara i Lovecrafts mörka värld, med andra ord. Läs mer om Cthulu och hans vänner hos Mateusz!

När vi har räddat världen väntar antagligen mer spelande. Målet är att hinna klämma in några omgångar Civilization, Ticket to ride, Settlers och Carcassonne mellan varven. Julmat? Gran? Kristu födelse? Nej. Julen är till för att spela spel på.

Något jag inte ska blogga om

På kultursidorna i dagens SvD försöker man förklara misslyckade raggningsförsök på krogen med hjälp av currykryss och jordstrålning. Det är en sån sak som jag skulle kunna skriva om på På jättars axlar, men den här gången avstår jag. Currykryss är (förstås?) bara strunt, och artikeln skulle ge mig ett utmärkt tillfälle att få prata om ideomotoriska effekter, inbillning och vidskepelse, men jag känner inte riktigt att det finns någon anledning. Jag kan inte samla energi nog till att säga emot jordstrålningsletaren Ingegerd, åtminstone inte när hon säger saker i stil med citatet i textsnutten nedan:

Vi tar oss till Söder, står snart inne på Kvarnen. Vi hittar en plats som vi båda gillar, vid en ­pelare mittemot den ände av bardisken som pekar ut mot Björns trädgård. Ingegerd, som inte dricker något, ser plötsligt lite i gasen ut och fnittrar.
–När jag sluter ögonen just här så kan jag se som små troll som dansar runt mina fötter och sparkar boll med varandra.
Vi står ganska nära en staty ­föreställande Nacka Skoglund.

Appropå slagrutor så hittar man på engelska Wikipedia hittar man följande bild på uppslagsordet dowsing:
Kan någon som talar franska översätta bildtexten åt mig? Vad letar killen efter? Baguetter? Kan brödjakt med grenklykan måhända vara ett alternativ till att själv baka? Ska jag låta bli att köpa mjöl när jag storhandlar imorgon, och istället gå ut i skogen?

Tre snabba - 30/11

Lexikaliskt spioneri: På WikipediaVision kan man se vilka Wikipedia-artiklar som uppdateras, och var personen som uppdaterar dem befinner sig. En varning utfärdas dock till alla som har en tendens att fastna i timmar av slumpläsning på Wikipedia - det finns stor risk för att lockas in på något obskyrt uppslagsord genom den här sidan, och därmed fastna.

Bibliskt: Superhjälten som slår alla andra superhjältar är God-Man, tecknad av Ruben Bolling. Superkrafter av den här magnituden är inte att leka med!

Insider-jobb: Jag är vanligtvis inte den första att tro på konspirationsteorier, men bevisen för den här konspirationen är alltför överväldigande för att jag ska kunna låta bli att undra. Läskig tanke!

Pu-erh

I Taffels senaste (och som vanligt alldeles utomordentligt läsvärda) nyhetsbrev diskuteras téer, ett nog så passande ämne nu när kylan och mörkret på allvar har smugit sig på oss. I förbifarten nämns där Pu-erh, en typ av kinesiskt te som fermenteras och lagras (ofta i många år) innan det dricks. Sambo magnifica och jag fick en Pu-erh-kaka av min far när han hade varit i Kina i våras, men den har stått mer eller mindre orörd i skafferiet sedan dess. Anledningen är, kort och gott, att téet smakar ensilage. Vissa dagar, när man saknar doften av ladugård, kan det dock vara ganska trevligt att dricka. I dag var en sådan dag. I övrigt har dagen ägnats åt funderingar på hur man kan mäta hur lång tid olika algoritmer tar att köra i programmeringsspråket R. Jag saknar den fantastiskt smidiga kombinationen av tic och toc som finns i Matlab. I R blir det hela inte fullt lika snyggt:

##Körtid för en algoritm##
op <- options(digits.secs=6)
time1<-Sys.time()
#Här körs algoritmen
time2<-Sys.time()
difftime(time1,time2)

Den som är sugen på lite annorlunda te kikar med fördel på Wikipedias artikel om Pu-erh. R är en väldigt trevlig miljö för statistiska beräkningar. Den 29/11 är 2007 års 333:e dag, med allt vad det innebär.